Morris

 

Fortsättning Utdrag ur Katternas Bok.

 

Missellie har en förmåga att försvinna ibland, kan vara borta i stort sett hela dagen. Jag blir orolig för man vet ju inte, något kan ha hänt henne. Ibland går jag runt i kvarteret och kallar på henne och det kan hända att hon kommer hem då, tuggar i sig lite mat och sticker ut igen. Någon gång när jag gått runt och kallat så har Eliot följt med. Han går efter mig precis som en hund. Denna sommar 2006 har det varit ovanligt soligt och varmt länge och Missellie har haft en period då hon nästan inte varit inne överhuvudtaget. Hon kommer in och äter och sen sticker hon igen. Oftast är hon alldeles full med kardborrar och då brukar jag kamma henne och detta är något som lilla fröken inte alls har lust med.

 

Jag har länge tänkt att det skulle vara mysigt med en katt till som kanske är lite mer sällskaplig. Det skulle vara en hane. På Blocket hittade jag en annons som föll mig i smaken. Båda föräldrarna var Norsk Skogskatt (inte inregistrerade). Det var en kull om 6 kattungar. Det var två hanar som var grå/vita sedan var det fyra honor som var svart/vita. Dom fanns strax utanför Örkelljunga och fredagen den 22/9 2006 körde jag dit för att inspektera underverket. Det var en upplevelse. Förutom ovan nämnda katter fanns det en Boxer, en Perser, en annan röd katt som var blandning Norsk skogskatt och Maincoon.. Det fanns en helvit katt också. Katterna såg välskötta ut och Boxern höll ordning på dem och var väldigt mån om dem.

 

Katterna var endast 6 veckor gamla så jag kunde inte få med mig honom hem. Jag betalade handpenning och fick ett kvitto. Efter den 16 oktober fick jag hämta hem honom.

Vi hade bestämt att han skulle heta Nixon men på vägen hem pratade jag i telefon med en arbetskollega, och hon tyckte det var synd att döpa en katt till Nixon ”efter den fule gubben”, som hon uttryckte det. Den andra gråvita katten var såld och denne skulle få namnet Morris och ju mer jag tänkte på detta namn ju bättre tyckte jag det var så nu fick han också heta Morris.

Den 11 oktober 2006 hämtade jag hem Morris. Han hoppade upp till sin mamma en sista gång och hon tvättade honom på huvudet. Det var så rörande att jag fick tårar i ögonen. Alla tyckte så mycket om honom och pussade honom en sista gång.

 

 

I bilen hem gnällde han en kvart ungefär sen kröp han in under dynan i buren. Den lille krabaten blev inte så väl bemött av Eliot och Missellie. Missellie blev så upprörd att hon kräkte. Hon morrar och fräser hela tiden och vill inte vara inne. De två första dagarna kom hon hem och åt och stack igen. Vi fick tvinga henne att vara inne men hon fortsätter att fräsa. Det går bättre och bättre och hon kommer hem och sover nu. Hon tillåter även Morris se på när hon dricker vatten från kranen vilket Morris tycker är väldigt intressant och snart har tagit efter.

Eliot har accepterat Morris men han är lite sur och tvär, precis som han är mot Missellie. Morris är en härlig katt. Han vill ju vara vän med dem och går emot dem och ibland blir han riktigt tuff och ska klappa till Eliot med tassen men då får han en smäll tillbaka. Han är även mycket tillgiven och tyr sig till nästan vem som helst. Han sover hos mig hela natten och han verkar mycket mer klok än de två andra katterna, det verkar som om han förstår precis vad jag säger. Morris är även lite fin i kanten, det duger inte med vilken mat som helst. Torsk är favoritmaten. När jag håller på med att tillaga torsken går han runt mig och skriker. Han putsar sig hela tiden så pälsen är i perfekt skick. Vi brukar skämta och säga att han är av adlig släkt. Han är lite frusen av sig så på vintern går han väldigt sällan ut och kryper gärna ner till mig i sängen för att få värme.

Första gången ute på terrassen.

Fortsättning följer.

 

Sådana här korgar har jag sytt några stycken för att ha trådrullar i. Det är förvisso julmotiv på denna men det bryr jag mig inte så mycket om.